SPA möter Pontus Cornelius, Företagsledaren, Investeraren och Klimatförespråkaren.
Pontus är i högsta grad en representant för ett näringsliv i omvandling, som är temat i vår intervjuserie. Läs, begrunda och agera!
Av Torbjörn Larsson
Femte industriella revolutionen
När och hur började ditt intresse för klimatfrågor?
Det var faktiskt Al Gore i början av 2000-talet som blev min ögonöppnare. Budskapet och kraften i hans bok ”En obekväm sanning” var inte bara skrämmande utan blev för mig ännu starkare eftersom Gore, förutom politiker, även var affärsman och entreprenör. Genom att lyfta frågan bröt han igenom den sedvanliga höger – vänsterskalan. Vi skall inte glömma att på den tiden var detta en klart grön/vänsterdominerad fråga och något som näringslivet därmed inte ville vidröra.
Och ditt intresse och engagemang växte. Hur såg din omgivning på ditt engagemang?
Det har varit en evolution även för mig. Jag bestämde mig tidigt att hellre agera och att vetenskapen visade sig ha fel i framtiden än vice versa. Konsekvenserna skulle helt enkelt bli för stora om den visade sig ha rätt. Fram till början av 2010-talet drev jag däremot frågan utifrån ett rent moraliskt perspektiv. Jag var ju förälder och ville inte behöva säga till mina barn att jag byggt upp vårt välstånd utan hänsyn till den enda beboeliga planet vi idag känner till i vårt solsystem.
När jag 2011 blev koncernchef för ett Göteborgsbaserat 100-årigt familjebolag, hade jag välsignelsen från ägarna att integrera klimatfrågan i verksamheten på ett sätt som var få förunnat på den tiden. Jag började driva den bland våra 30-talet bolag samtidigt som jag/vi tog en aktiv ställning utåt genom att exempelvis skriva debattartiklar och synas i olika forum. Lite konstigt förresten när jag tänker tillbaka…Det här var ju inte för så länge sedan, men det känns onekligen så. Kanske för att acceptansen då, bland näringslivet och gemene man kunde vara öppet avståndstagande på ett sätt som inte finns idag. I alla fall inte lika tydligt. Det räcker att läsa kommentarsfälten på några av mina debattartiklar från den tiden för att inse att - långtifrån alla tyckte detta var viktigt.
Vad gjorde dig stark i ditt ställningstagande?
Förutom det livsviktiga i budskapet, så stämde det bra med min fas i livet. Jag hade gjort karriär, åstadkommit bra affärer och kunde bocka av rätt mycket av det som ses som ”framgångsrikt”. Och, viktigt att säga; mycket av detta driver mig fortfarande till stor del. Men klimatfrågan gav och ger mig en djupare mening i mitt yrkesliv. Om inte jag som företagsledare tar detta på allvar, hur kan jag då förvänta mig att andra skall göra det?
En annan händelse som stärkte mitt självförtroende var kontakten med Johan Rockströms’ Stockholm Resilience Centre. Att träffa och lyssna på världsledande forskare och makthavare i detta exklusiva forum för att diskutera klimatförändringarnas verklighet och näringslivets betydelse i klimatomställningen, blev en stark drivkraft att driva frågan ännu hårdare. Detta forum var också anledningen till att vi, tillsammans med bl.a. tre konkurrerande banker initierade ”Gothenburg Climate Awareness Initiative 2019” där målet var att få 400 företagsägare se klimatomställningen som en affärsmöjlighet, konkurrensfördel och inte bara ett hot. Helt absurt idag att detta överhuvudtaget behövdes för 3 år sedan, men så var det. Allt har verkligen förändrats de sista åren.
Hur tycker du att acceptansen bland ägare och ledningar ute i bolagen är för att styra om till hållbara verksamheter när majoriteten av oss – åtminstone på ett logiskt plan – är medvetna om vad som händer om vi INTE gör någonting?
Rent generellt har klimatfrågan gått från att vara en politiskt värdeladdad fråga till att vara accepterad, till dit vi börjar komma idag; en möjliggörare för affärer och en konkurrensfördel om vi är snabbare än konkurrenterna. Jag tror till och med att vi får vänja oss vid tanken att det inom ett decennium kommer bli olagligt att driva företag som inte är minst klimatneutrala. Därmed så kommer det tydligt påverka bolagens värde. Det är detta som gör det så intressant, för helt plötsligt behöver ägare ta befälet över sina bolag och säkerställa att de har styrelser och ledningar som ser och agerar. Annars kan det bli dyrt. Omställningen till det jag kallar den femte industriella revolutionen (vissa skulle nog säga att det är 6:e industriella revolutionen) kommer, utan tvekan, att skifta förmögenheter på ett sätt som vi inte sett sedan 1790-talet och den första industriella revolutionen. Den stora skillnaden idag är att det sker med exponentiell hastighet med hjälp av bl.a. digitaliseringen.
Idag pratas det en del om Greenwashing, att bolag för att framstå som politiskt korrekta, har en hög moralisk svansföring, men att de egentliga handlingarna visar något annat. Ser du det som ett problem?
Vet du vad? Visst är det så att flera bolag profilerar sig grönare än vad de är, men jag har landat i att det egentligen inte gör något. Det är inte lätt att veta hur vi skall äta den här elefanten samtidigt som vi skall parera för pandemier, leveransproblem, inflation, krig, etc parallellt med att livet går snabbare än någonsin förr. Jag tror det löser sig självt. Det finns så många goda krafter nu som vill förändra och om de märker att ägare-styrelser-ledningar inte menar allvar i vad de säger så byter de helt enkelt jobb. Konsekvensen när de skarpaste hjärnorna lämnar, blir att företaget tappar konkurrenskraft och succesivt försvinner. Detta ser jag inte minst när man anställer generation Z.
De ser denna fråga som en självklarhet och ställer inte upp på något annat.
Till sist Pontus. Att du är engagerad i klimatfrågan råder det inget tvivel om. Vad är ditt råd till andra, personer som bolag, för att bidra till både affärer och till att vi inte skall tära på resurser som vi trodde var oändliga?
Nej, mitt engagemang i frågan behöver man nog inte tvivla på. Samtidigt är jag noga med att poängtera att jag inte har lösningarna eller vet bäst. Jag har däremot genom åren delat med mig av mina tankar och i dagens företagsklimat är jag däremot tacksam att säga att jag nog spelat ut min roll. Det behövs inte längre företagsledare som säger att detta är viktigt - det vet de flesta. Nu behöver snarare actions på bred front i Sveriges avlånga företagarland ta vid. Om jag ändå skulle välja att ge något råd till ägare, styrelse och ledningar så skulle det vara: Ta ställning och stå stadigt. Integrera denna fråga i er ordinarie verksamhet – precis som digitaliseringen blivit. Inte fattar vi ett investeringsbeslut idag utan att förstå hur det kan digitaliseras? Samma behöver, och kommer att ske med företagets klimatpåverkan. Annars är man snart ute ur matchen.